Liberia dag X: Halvsjuklingar
Kategori: Rebecca
Halloj!
Dag X? Ja, jag kan/orkar inte räkna längre. Vi har en vilodag idag, ingenting behagar ge med sig, men det blir då inte värre i alla fall. Vi frågade Brian om vi borde åka till sjukhuset snart. Men han sa då att vår säng och deras "medical care" är bättre behandling än något en läkare här skulle kunna erbjuda. Blir vi riktigt sjuka får vi åka in till Monrovia men det är inte alls aktuellt. Men ni kan slappna av därhemma, vi blir väl omhändertagna här! Alla sitter på minst två olika sorters antibiotika. Anledningen till att det aldrig ger sig är antagligen för att Samuel slutade med antibiotikan direkt när han kände sig friskare istället för att fortsätta. Det känns underligt att knapra antibiotika för småsaker när man har lärt sig hemma att man bara ska äta det i extrema fall. Men men...
Igår kände vi oss dock så pass pigga båda två att vi kunde åka ut till Vieneya (lite reservation på stavning och så där) en preaching point. Församlingen här har några huvudförsamlingar och ute i byarna finns preaching points där de har evangelister istället för präster. Det finns ungefär ett 20-tal fungerande preaching points här i krokarna. Så här såg kyrkan ut:
Efter gudstjänsten fick vi en guidad tur genom deras by, vi fick träffa Chiefen och sedan fick vi till och med komma hem till evangelisten på lunch. Spännande för våra små magar, men det verkar då ha gjort varken från eller till. Däremot var det lite väl extremt med kycklingfötter och någon fettklump så vi vräkte väl inte i oss direkt, jag saknar kycklingfilé!
Vägen var en spännande upplevelse, en bro såg till exempel ut så här...
På vägen hem åkte vi förbi ett gummiplantage där de höll på att tappa träden på gummi. Det är en av Liberias största exportvaror. Men många är kritiska, varför inte satsa på mat först och främst?
Rev. Anthony Mulbah och Samuel diskuterar gummiindustrin
Vi svängde även förbi en annan preaching point på vägen. Den kyrkan såg ut så här:
