Hellgrenarna

Nu har vi till slut landat där vi utgick ifrån! Efter en härlig vecka i Rebeccas hemtrakter vände vi nosarna mot nordligare breddgrader, närmare bestämt Piteå.

 

En häftig resa har vi varit med om, mycket upplevelser av olika karaktärer. Det har bjudits på glädje, frustration, ilska och hopp. Vi har vuxit som människor, som par och som individer. Här kommer en liten lista på highlights:

 

Resans bästa tillfälle:

Rebecca: Svårt att säga ett tillfälle... När James och Junior ville äta grishuvudet på jul eller när jag fick koka julgodis med Maso. 

Samuel: Alla gånger Lahai kom och ville läsa National Geographic på verandan. 

 

Resans största personliga frustrationer

R: Att inte känna sig fri, kunna åka iväg till kompisar på kvällen eller att ha flera olika möjligheter när man ska ta sig någonstans.

S: Att aldrig veta om det blir som planerat. Det blev bättre med tiden, men jag hade nog behövt betydligt längre tid för att anpassa mig helt. 

 

Resans största stora frustrationer

R: Att se skicket skolan och undervisningen är i... Otroligt frustrerande.

S: Att se och höra hur korruption raserar allt förtroende, både gentemot myndigheter och människor emellan.  

 

Resans mest hoppingivande:

R: När La'hai jobbade hårt, Cyrus hjälpte oss och pratade så engagerat om jordbruk och hur man odlar saker, Junior som låg och läste böcker och Maso som pluggade hårt och nääääääästan (med en poäng för lite) tog sig på utbytesprogram till USA.

S: Alla människor som i sitt eget sammanhang faktiskt vill och försöker driva landet i en bra riktning, trots allt som i våra ögon kan verka oöverstigligt. 

 

Vad har vi saknat mest

R: Kött utan ben och en toalett som går att spola. Det hade varit bättre med en torrtoa än att behöva hälla 8 liter vatten direkt i toaletten, inte vattentanken alltså utan direkt på alltihop, det försvinner nämligen aldrig...

S: Raka, breda, platta vägar! Och mjölk, fil, ost, smör, grädde, crème fraiche etc. 

 

Vad har vi saknat minst

R: Nu när man är hemma inser jag att dusch med rinnande vatten inte är så himla fränt, det går finemang att hälla från ett litermått. Ris har jag inte heller saknat...

S: Jag trodde att det skulle vara jobbigare att inte ha ström 24 timmar om dygnet. Efter ett tag insåg jag att 2-3 timmar säkert hade räckt gott och väl för en lyxig livsstil med fulladdad dator varje dag. 

 

Resans oförglömliga minnen

R: När jag blev sydd i handen och funderade på om skolsköterskan hade bedövning eller inte. Eller när jag fick ge bort julskor till två av mina favorittjejer, de blev så glada! 

S: Utan tvekan när en gosse, som jag låter vara anonym, alldeles stolt ropade efter mig: "Sam, Sam, I peed in my own mouth!" Det var ingen tvekan om att det var sann glädje i den rösten. 

 

Så nu har vi varit hemma i exakt en vecka och vi har hunnit med att äta storfrukostar, hamburgare, lax, entrecôte och en massa annat. Palten är dock kvar, men det hoppas vi på inom de närmsta dagarna!

 

Redan nu tränger framtiden på i form av stundande studier (teologprogrammet för Samuel, psykologi för Rebecca) och jakt efter bostad i Umeå. Mitt i detta kommer vi turnera en smula bland församlingar, föreningar och skolklasser och berätta om det gröna landet med den röda jorden. Vill du boka oss? Kontakta oss helst på mail:

samuel.j.hellgren(a)gmail.com

rebecca.hellgren91(a)gmail.com

(byt ut "(a)" mot @)

 

Tack till alla som följt vår resa här på bloggen!