En liten tur till huvudstaden
Kategori: Samuel
Idag (torsdag) följde vi med Sebastian till Monrovia över dagen. Vi märkte att vi fått lite perspektiv. Senast vi åkte den vägen, för över en månad sedan, led vi hemskt av de stundtals bedrövliga sträckorna. Idag satt vi tålmodigt och tänkte att vägen var helt ok. Vi försökte dokumentera några av de många märkliga saker en resenär längs landsvägen kan se.
I Sverige binder de flesta fast skidorna på taket, i vissa fall sina cyklar. Här kan man köra om en gul "bush taxi" med en bräkande get fastsurrad på takgallret.
Det är inte enbart dåligt att kunna muta polisen, tänk så mycket pengar denna chaufför sparar på att bara behöva åka en vända. Är det något liberianerna behärskar så är det konsten att kunna lasta precis vad som helst, i vilka mängder som helst, på vilken bil som helst. Hur länge bilarna sedan håller är en annan fråga...
Så här nöjd ser jag ut när jag står mitt i en av världens största gummiplantager. Denna del av företaget Firestones ofantliga arrende (en miljon acres* i 99 år) var nyplanterad, och bjöd alltså på kilometervida vyer kring de små kullarna och dälderna omkring. Vilket är något sällsynt här i inlandet, som annars domineras av den till synes ogenomträngliga bushen.
Dagens höjdpunkt: Burgare på Royal, restaurangen till landets finaste hotell. Man kan få glädjetårar för mindre. För att inte tala om vilken andakt som infann sig vid toabesöket i samma restaurang: bara att trycka på spolknappen, sedan gå och vrida på varmvattenkranen. Så enkelt, men ändå mer värt än en av LKABs kvartalsvinster.
En annan höjdpunkt var vårt besök på svenska ambassaden. Det är en smula overkligt att kliva in i detta svala, skandinaviska kontorskomplex, men vi blir alltid mycket väl bemötta av personalen. Skönt att få sitta och prata svenska en stund! Vi blev t o m intervjuade, håll utkik på deras Facebook-sida efter våra vackra anleten (sök på "Embassy of Sweden in Monrovia").
*1 acre = 0,4 hektar.
