Vi är Samuel och Rebecca Hellgren och vi ska ut på världens äventyr! 4 månader ska spenderas hos Lutherska kyrkan i Liberia i Västafrika. Vad vi ska göra där? Ganska oklart, det är därför ni ska följa den här bloggen!
Den här dagen har det regnat och regnat och regnat. Detta tillsammans med en krånglande mage i Samuels fall och en stundande period för Rebecca har gjort att vi har varit ganska så passiva idag. Vi spenderade förmiddagen hemma hos Lydia, vår kontaktperson här. Där satt vi och pratade om både det ena och det andra, krig, kyrka, planering och livet. Vi fick även med oss ett stycke tyg som med hjälp av en skräddare ska resultera i en klänning och en skjorta, som en välkomstgåva!
Vi tog oss en lång lunch där vi serverades en soup med jordnötssås, detta är numera Rebeccas favoriträtt!
Sedan hittade vi tre av de fyra killarna/männen som är anställda som eldkillar, vattenhämtare, fixare och allt i allor sittandes på vår veranda. Så vi satte oss med dem och pratade. Vi har en stor plansch med en karta över Liberia så vi hörde oss för om hur det ser ut i landet egentligen. Det var himla trevligt! Det känns att man har varit här en stund nu, det går bättre och bättre med språket.
Vi har insett att i "Det stora bildinlägget" så fanns det en massa bilder med, förutom den som far min önskade. Nämligen en bild på vårt hus här i Totota. Så här ser det ut! Ni ser det gamla vattentornet i bakgrunden, röken från skolköket till vänster om huset, utrymmet där kackerlackorna kommer från till höger och där den vita bilen står har vi Finns hus (tillika kök och vardagsrum, typ)
Dag 1 av outsäglig frustration över att inte ha rinnande vatten! (Samuel påstår att det kommer fler dagar, så jag skriver det bara som en notering!)
Dessa "små" parvlar höll till i vårt hus inatt. Efter ganska mycket insektsspray så lyckades vi i alla fall halvdöda dem, men det har varit en lång och jobbig natt. Förhoppningsvis lyckas vi få bukt med det genom att sätta in trösklar och spraya massor i den gamla orenoverade byggnaden som sitter ihop med vårt hus.
(Den bilden tog "bara" 15 minuter att ladda upp, men nu går det i alla fall! TJOHO!)
Som vi nämnde i inlägget strax innan vi åkte så gick vår dator sönder, hårddisken la av och vi stod utan. Dagen innan hade vi tömt hårddisken, gjort en backup och sedan lagt in filmer och sånt där. Det är vi ju alltså utan nu vilket kändes idag när vi helt plötsligt fick en extra dag utan uppgifter eller besök på grund av en ändring i planeringen. Ganska långsam har den här dagen varit alltså.
Vi tog oss däremot i kragen och gick till Biskopens assistent, Rev. Isaac, innan lunch. Där fick vi en timmes samtal och utläggning om hur kyrkan är uppbyggd här, hur väljs biskopen, hur ser en församling ut och så vidare. Detta kändes väldigt givande, speciellt när vi ska upp i landet imorgon och se hur det fungerar i praktiken, att känna till hur det funkar på högsta nivån.
Vid lunchen fick vi också sällskap av pastorn i St. Peter, Rev. Jemah, som är en församling här i Monrovia med en hiskelig historia som jag lovar att vi ska berätta mer om, men då vill vi ha med bilder. Han satte sig hur som helst hos oss och vi pratade om partnership/sponsorship, hur missionerar man bäst, vad har tagit oss hit och lite av varje. Ett väldigt trevligt samtal.
Idag har vi dessutom vågat gå utanför murarna alldeles själva, haha. Vi gick kanske 100 meter och sedan vände vi, det ska verkligen bli skönt att komma till en mindre stad.
Resten av eftermiddagen spenderades med kortspel och läsning.
Runt 18.00 kom Finn Hougaard från Totota och tog oss med på middag på vad som verkade vara ett riktigt hippt ställe med pampar som rökte cigarr och tama katter som slank runt fötterna. Imorgon ska vi shoppa och sedan åka norrut, det ser vi så jättemycket fram emot! Nu är vi verkligen sugna på att komma igång med allt!
Den här dagen skulle ha spenderats i händerna på Lutherska kyrkan i Liberias generalsekreterare Naomi Ford-Wilson, som skulle ta oss runt bland de olika projekten och avdelningarna som kyrkan driver. Men planer förändras och vi fick göra samma sak fast med Thomas Paye istället. Det är otroligt hur många viktiga och intressanta projekt som kyrkan driver, HIV-Aidsprojekt, Trauma Healing, kvinnorättsprojekt och ungdomsprojekt. Vi har träffat och hälsat på så många människor att allt bara blev ett enda blurr, det kommer nog räta till sig när vi får komma ut och träffa människorna i projekten och få en tydligare bild av vad de gör. Ni kommer också att få en bättre bild då förhoppningsvis!
Det här lilla projektet pågick fram till lunch, då vi fick ris och fisk i en brun sås. I vanliga fall öser de i hot peppers, men vi fick det bredvid, och det tackade vi för. Samuel var dock lite kaxig och tog en hel sked vilket ledde till många skratt. Efter lunch har vi i stort sett varit själva.
Det är svårt att veta riktigt hur man ska bete sig. Vi har hört så mycket att vi inte ska gå ut själva och så vidare, men det är svårt för några som är vana vid att bara kunna gå till ICA Lundmans, rakt över gatan om man är sugen på något eller om man vill gå på en promenad. Dessutom har vi problem med dialekten hos de flesta, det är jobbigt när man vet att det är engelska, men det låter som ett nonsensspråk. Så vi försöker, vi pratar, vi hälsar och lär oss att hälsa med ett litet knäpp med fingrarna, men man blir trött, hemskt trött. Men snart kommer vi nog in i det, skapar relationer och lär oss att förstå. Vi ser även mycket fram emot att få komma till Totota i helgen!
Vi är så väldigt ledsna över att vi har problem med att lägga upp bilder, vi ska försöka få tag på ett mobilt bredband någon dag framöver, då blir det kanske bättre!
Sista morgonen hemma har varit en smula hektisk, datorn bestämde sig för att lägga av en halvtimme innan vi skulle åka till flyget, hårddisken hade lagt av och vi får nu säga tack och adjö till den. Som tur är så skulle mina (Rebeccas) föräldrar och bror med flickvän skulle äta lunch och vinka av oss på Arlanda, så de fick svänga in på Media Markt i Nyköping och köpa en liten Macbook. Tur att det gick att lösa, annars hade det här blivit en fruktansvärt tråkig blogg.
Ja, nu är stunden inne, snart åker vi! Skönt att äntligen komma iväg! De senaste veckorna har vi varit på väldigt intressanta och givande kurser på Svenska Kyrkans kansli i Uppsala, Sida Partnership Forum i Härnösand, Stiftskansliet i Luleå och Älvsby Folkhögskola. Där har det diskuterats och funderats och förberetts på vad vi kommer att vara med om, hur vi kommer att reagera och nu känns det som att det är dags att prova vingarna. Det är ju svårt att veta och det är lätt att man målar upp de värsta bilderna för sig själv, eftersom man oftast pratar om de situationerna. Så det ska bli så spännande att se vad vi kan lära oss och om vi kan komma med någonting.
Den senaste veckan har spenderats i vår numera f.d. lägenhet som har flyttstädats och tömts på grejer vilket har gjort att man har förträngt och nästan glömt bort hur nära avresan vi faktiskt är. Därför har vi knappt känt några nerver alls och inte haft något bra svar på frågan "Men hur nervösa är ni egentligen?". Däremot har det känts i huvudet att det har varit mycket nu, trötthet och korta stubiner mot både envisa skruvar, fläckar och mycket annat har kantat denna vecka.
Men har man då packat allting, nej! Självklart inte! Jag har då aldrig åkt någonstans utan att ha glömt någonting... Men förhoppningsvis har vi med oss det mesta och mycket köper vi på plats också, man har ju inte jättemycket kläder som är anpassade för 30 grader och hällregn (det är nämligen regnperiod nu). Vi har i alla fall med oss ett stort lager av plåster, alsolsprit, solskyddsfaktor och MASSOR av Malariamedicin så det ska vi då inte dra på oss!
Imorgon lyfter vi från Luleå-Kallax vid 11-tiden, sedan ska det spenderas ett antal timmar på Arlanda innan flyget mot London avgår. Där gör vi ett flygbyte och sedan landar vi i Monrovia 06.25 på tisdag morgon. Det blir ett långt resdygn, så nu är det så dags att gå och lägga sig!
Samuel: Född och uppvuxen i Piteå, Norrbotten. Älskar musik, teologi, historia och Norrlands inland (och min fru förstås!).
Rebecca: Östgötska med stor kärlek till bakning, människor, djur, matlagning och lite av varje och Sammeboy!
